EU:s hot om skatt på det vita snuset – vad händer nu?
Just nu pågår en av de mest avgörande politiska diskussionerna på länge för snusindustrin. På onsdag samlas EU:s finansministrar i Bryssel för att diskutera det nya Tobaksskattedirektivet, ett förslag som – om det går igenom – kan innebära en dramatisk skattehöjning på vitt snus.
För Sverige, där snuset är djupt förankrat i både kultur och folkhälsopolitik, kan beslutet få långtgående konsekvenser. Det handlar inte bara om priset på en dosa – utan om principen att varje land ska få avgöra sin egen väg mot en rökfri framtid.
Vad handlar mötet om?
Mötet, som hålls inom ramen för ECOFIN-rådet (EU:s finansministermöte), är en del av EU:s arbete med att modernisera beskattningen av tobaks- och nikotinprodukter.
Det nuvarande Tobacco Taxation Directive (TTD) har inte uppdaterats sedan 2010 – en tid då vitt snus och e-cigaretter knappt existerade.
Sedan dess har marknaden förändrats radikalt. Tobaksfria nikotinportioner har exploderat i popularitet, framför allt i Sverige och Norge, men även i Tyskland, Tjeckien, Österrike och flera sydeuropeiska länder.
EU menar att regelverket måste moderniseras för att täcka in dessa nya produkter.
Kritiker menar däremot att det handlar om en skattechock för en produktkategori som bidragit till minskad rökning.
Vad föreslår EU?
EU-kommissionens förslag, som läckte i somras, innebär att:
- Vita nikotinportioner ska omfattas av EU:s tobaksskatt, trots att de inte innehåller tobak.
- En minimiskatt ska sättas på samtliga nikotinprodukter, baserad på nikotinmängd per gram.
- Skatten ska indexeras vart tredje år, vilket innebär att den automatiskt kan höjas framöver.
- Syftet är att “harmonisera” skattenivåer mellan medlemsländer och minska skillnader i pris.
I praktiken skulle det kunna innebära att priset på vitt snus i Sverige stiger med 20–60 procent, beroende på hur förslaget formuleras.
Varför gör EU detta?
EU motiverar reformen med tre huvudargument:
- Folkhälsa – Unionen vill skapa en “rökfri generation” till år 2040, där mindre än 5 % av befolkningen använder nikotinprodukter.
- Skattesamordning – I dag har varje land sina egna regler, vilket skapar stora prisskillnader och ökar risken för gränshandel.
- Intäkter – EU behöver nya skattebaser när tobaksförsäljningen minskar och nya produkter tar marknadsandelar.
Men just det tredje argumentet har fått hård kritik. Många menar att det egentligen handlar om att fylla på statskassorna, inte om folkhälsa.
Sveriges ståndpunkt – skademinimering istället för straff
Sverige har varit tydligt: det vita snuset ska inte beskattas som tobak.
Regeringen, med stöd av flera svenska EU-parlamentariker, menar att snus och vitt snus har bidragit till att Sverige idag har lägst andel rökare i hela EU – under 6 %.
Det är ett rekord som WHO och EU själva använder som mål för andra länder.
Svenska politiker menar därför att det vore absurt att straffa den produkt som gjort Sverige rökfritt.
Finansminister Elisabeth Svantesson kallade nyligen EU:s plan “helt orimlig” och sa att Sverige “kommer slåss hårt för snuset i Bryssel”.
Även socialminister Jakob Forssmed har betonat att vitt snus är en del av svensk folkhälsopolitik, inte ett hot mot den.
Vad står på spel för Sverige?
Om förslaget går igenom utan justeringar kan konsekvenserna bli stora:
- Kraftigt högre priser: Vita snusdosor kan bli upp till 20–25 kronor dyrare per styck.
- Minskad tillgänglighet: Mindre aktörer kan slås ut, vilket ger mindre konkurrens och färre val för konsumenter.
- Ökad illegal handel: Om priset stiger kraftigt ökar risken för smuggling och oreglerad import.
- Risk för återgång till rökning: Hårdare regler kan få vissa att välja cigaretter igen – det mest skadliga alternativet av alla.
Sverige menar att detta går rakt emot EU:s egna folkhälsomål, eftersom snus visat sig vara ett effektivt verktyg för att få människor att sluta röka.
Vita snuset som exportframgång
Utöver folkhälsan finns en ekonomisk dimension.
Det vita snuset har blivit en svensk exportframgång i miljardklassen, med varumärken som ZYN, VELO, LOOP och Klint som säljs i över 40 länder.
Branschen sysselsätter tusentals människor, direkt och indirekt, i tillverkning, logistik och forskning.
En kraftig EU-skatt skulle därför inte bara påverka konsumenter – utan även svenska arbetstillfällen och exportintäkter.
Andra länders hållning
Sverige står inte ensamt i frågan.
Danmark, Lettland, Litauen och Tjeckien har uttryckt oro för att skattehöjningen kan slå mot rökavvänjningsalternativ.
Men det finns också länder, särskilt Frankrike och Spanien, som vill se en hårdare linje mot alla nikotinprodukter – oavsett form.
Dessa länder menar att smaken, marknadsföringen och styrkan i vissa vita snus kan locka unga, och att beskattning är ett sätt att bromsa trenden.
Mötet på onsdag – en möjlig vändpunkt
På onsdag samlas alltså EU:s finansministrar i Bryssel för att diskutera förslaget.
Det här är inte det slutgiltiga beslutet – men det kan bli avgörande för hur förhandlingarna går vidare.
Om medlemsländerna inte når konsensus kommer frågan att skjutas upp till våren 2026, vilket ger Sverige mer tid att förhandla.
Men om en majoritet ställer sig bakom förslaget redan nu, kan processen påskyndas och lagstiftningen börja gälla redan under 2027.
Framtidsprognos – vad kan hända härnäst?
| Scenario | Beskrivning | Sannolik effekt |
|---|---|---|
| Sverige får igenom undantag | Sverige lyckas förhandla fram ett särskilt nationellt skydd, likt det för tobakssnus. | Vitt snus förblir fritt beskattat nationellt. |
| Hög EU-minimiskatt antas | Alla medlemsländer måste införa minimiskatt på vitt snus. | Kraftigt högre priser i Sverige, risk för svart handel. |
| Beskattning skjuts upp | Frågan flyttas fram efter splittring i rådet. | Tillfällig lättnad för industrin – men osäkerhet kvarstår. |
Vad händer om EU inför skatten?
Om direktivet antas utan undantag skulle Sverige behöva införa den nya skatten inom två år.
Det betyder att redan 2027 kan vita snusdosor i Sverige bli upp till 60 % dyrare än idag.
Samtidigt har regeringen signalerat att man inte kommer ge upp frågan – utan kommer kräva att vitt snus betraktas som ett riskreducerande alternativ, inte som en tobaksprodukt.
Det finns också tecken på att vissa EU-länder börjar svänga i frågan, särskilt när data visar att länder med snusanvändning har lägre rökningstal och cancerfrekvens.
Slutsats – snuset har blivit politik på högsta nivå
Frågan om skatt på vitt snus handlar om mycket mer än bara pengar.
Det handlar om frihet, folkhälsa och kultur, och om Sveriges rätt att välja sin egen väg mot en rökfri framtid.
Medan EU vill harmonisera marknaden kämpar Sverige för att skydda en unik tradition som faktiskt fungerar.
Snuset – och särskilt det vita snuset – är inte ett problem, utan en del av lösningen på ett av Europas största folkhälsoproblem: rökningen.
Oavsett vad som beslutas på onsdag lär debatten fortsätta.
För Sverige är det inte bara en fråga om skatt – det är en fråga om identitet och förnuft.