Snus är en del av den svenska kulturen – för vissa lika självklar som kaffet eller fredagsfikat. Men trots att snuset har funnits i över 200 år lever mängder av missuppfattningar, myter och gamla sanningar kvar. Vissa tror att snus orsakar cancer, andra att det förstör tänderna eller gör en oattraktiv. Samtidigt menar snusare själva att det är “helt ofarligt” – men det stämmer inte heller riktigt.
Sanningen, som så ofta, ligger någonstans mitt emellan. I denna artikel reder vi ut de vanligaste myterna om snus och berättar vad forskningen faktiskt säger.
Det här är den mest spridda och seglivade myten av alla. Men faktum är att snus och rökning inte kan jämföras när det gäller hälsorisker.
Rökning innebär att man andas in tusentals kemiska ämnen som bildas vid förbränning – bland annat tjära och kolmonoxid – vilket skadar lungor, hjärta och blodkärl. Det är förbränningen, inte nikotinet, som orsakar majoriteten av tobaksrelaterade sjukdomar.
Snus, däremot, inhaleras inte. Nikotinet tas upp via slemhinnan under läppen, och mängden skadliga ämnen är avsevärt lägre än i cigaretter.
Det betyder inte att snus är riskfritt – men det är betydligt mindre skadligt än rökning. Det är också en av anledningarna till att Sverige har Europas lägsta andel rökare och samtidigt den lägsta förekomsten av tobaksrelaterad cancer bland män.
Sant: Snus är inte ofarligt, men det är mycket mindre farligt än rökning.
Denna myt har levt länge, men dagens forskning visar att risken är mycket liten.
Tidigare innehöll tobakssnus höga halter av så kallade tobaksnitrosaminer – ämnen som i laboratorieförsök visats kunna orsaka cancer. Men sedan 1990-talet har svensk snustillverkning genomgått stora förändringar. Snus som produceras i dag, under de så kallade GothiaTek-standarderna, innehåller extremt låga nivåer av dessa ämnen.
Enligt flera stora studier finns ingen tydlig koppling mellan modernt svenskt snus och ökad risk för munhålecancer. Det man däremot vet är att långvarigt snusande kan orsaka lokala förändringar i tandköttet – exempelvis irritation eller att vävnaden drar sig tillbaka. Men dessa förändringar är nästan alltid ofarliga och går ofta tillbaka om man slutar snusa.
Sant: Snus orsakar inte cancer i munnen enligt dagens forskning, men kan påverka tandköttet lokalt.
Snus kan påverka munnen, men det förstör inte tänderna i den mening många tror.
Till skillnad från kaffe, rödvin eller cigaretter innehåller snus inga färgämnen som missfärgar tänderna. Vitt snus innehåller inte ens tobak, vilket gör att tänderna förblir ljusa.
Däremot kan snusning påverka tandköttet där prillan ligger. Trycket och nikotinets effekt på blodkärlen kan göra att tandköttet drar sig tillbaka, vilket i längden kan leda till ilningar eller känslighet. Men det påverkar inte själva tanden eller emaljen.
Med god munhygien, regelbundna tandläkarbesök och variation av vilken sida man snusar på minskar risken markant.
Sant: Snus kan påverka tandköttet, men inte skada tänderna direkt.
Nikotin är beroendeframkallande – det är odiskutabelt. Men det är inte nikotinet i sig som orsakar de stora hälsoproblemen vid tobaksbruk.
Nikotin påverkar hjärtat och blodtrycket, men det är inte cancerframkallande och orsakar inte lungsjukdomar. Det är snarare de andra ämnena i tobak och röken som gör cigaretter så farliga.
Forskare liknar nikotinets risknivå med koffein – ett stimulerande ämne som i sig inte är dödligt, men som kan skapa beroende och ge fysiologiska effekter.
Däremot finns det skäl att vara försiktig: för höga doser nikotin kan ge illamående, huvudvärk och sömnproblem, och för gravida är det helt olämpligt.
Sant: Nikotin skapar beroende och påverkar kroppen, men är inte den största hälsofaran i snus.
Det tobaksfria vita snuset har ofta marknadsförts som ett “säkrare” alternativ – och det stämmer till viss del. Eftersom det inte innehåller tobak saknas många av de ämnen som tidigare varit problematiska, som nitrosaminer och tjärrester.
Men vitt snus innehåller fortfarande nikotin, vilket betyder att det fortfarande påverkar kroppen. Tandläkare rapporterar att även vitt snus kan orsaka irritation och tandköttsrecession vid långvarig användning.
Däremot är riskerna med vitt snus avsevärt lägre än med traditionellt snus eller cigaretter. För många rökare är det ett effektivt sätt att sluta röka – vilket gör det till ett verktyg för skademinimering snarare än ett hot mot folkhälsan.
Sant: Vitt snus är ett bättre alternativ än cigaretter, men inte helt riskfritt.
Den här myten lever kvar i populärkulturen, men sanningen är att snusare i dag inte uppfattas på samma sätt som förr. När snuset var brunt, luktade starkt och syntes tydligt under läppen var det många som såg det som ohygieniskt.
Men med det vita snusets intåg har allt förändrats. Dagens produkter luktar knappt, lämnar inga märken och används diskret. Många väljer till och med vitt snus just för att det inte syns eller stör.
Forskning visar dessutom att rökare ofta upplevs som mindre attraktiva än snusare, eftersom rökning påverkar andedräkt, hud och tänder mer negativt.
Sant: Vitt snus har gjort snusning betydligt mer diskret och socialt accepterat.
Att sluta snusa är för många enklare än att sluta röka – men inte lätt. Nikotinberoende fungerar på samma sätt oavsett produkt, och det krävs både vilja och strategi för att bryta vanan.
Det som gör snus beroendeframkallande är kombinationen av nikotinets effekt och den psykologiska ritualen. Många är lika beroende av själva vanan – att lägga in en prilla – som av nikotinet.
Lyckligtvis finns många som klarar att sluta, ofta med hjälp av nikotinfria alternativ eller gradvis nedtrappning.
Sant: Det är möjligt att sluta snusa, men det kräver tid, tålamod och medvetna vanor.
Visst, snuset har sina rötter i Sverige – men i dag är det ett globalt fenomen.
Med det vita snusets framväxt har produkter som ZYN, VELO och LOOP spridit sig över hela världen.
I USA, Storbritannien och stora delar av Europa växer marknaden snabbt, och många använder nu vitt snus som ett modernt och rökfritt alternativ.
Faktum är att den svenska snusmodellen – med fokus på skademinimering – i dag används som argument i internationella hälsodiskussioner. Sverige håller på att bli första rökfria landet i EU, mycket tack vare snuset.
Sant: Snus må vara svenskt till sitt ursprung, men i dag är det en global trend.
Det stämmer att snus inte påverkar lungorna, men nikotinet i snus påverkar blodcirkulationen och syretransporten. Det betyder att kroppen får jobba hårdare vid fysisk aktivitet, särskilt vid konditionsträning.
Nikotin gör att blodkärlen drar ihop sig, vilket kan försämra återhämtningen efter träning och ge längre muskelstelhet. Däremot är effekterna mildare än vid rökning.
För den som tränar regelbundet är det alltså ingen katastrof att snusa, men det är heller inte optimalt för prestation.
Sant: Snus är bättre än rökning för en aktiv livsstil, men påverkar ändå återhämtningen något.
Snus är varken en mirakelprodukt eller en hälsokatastrof. Det är ett beroendemedel med förhållandevis låg risk, särskilt jämfört med cigaretter.
Forskningen visar att snus inte orsakar cancer, inte förstör tänderna och inte påverkar hälsan i samma utsträckning som rökning. Samtidigt finns nikotinets effekter kvar – på blodtryck, tandkött och beroende.
Att förstå snus handlar därför om att se bortom myterna. Det är inte svart eller vitt – det är grått, vitt och nyanserat.
Så nästa gång någon säger att snus är “lika farligt som att röka” eller att “vitt snus är helt ofarligt”, vet du svaret: ingen av dem har helt rätt – men båda har lite fel.